Bottendjur

Vitmärla. Foto: Lars Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet.

Undersökning av bottenfauna i Storvänern syftar till att kvalitativt och kvantitativt beskriva status samt eventuella förändringar i bottenfaunasamhällets sammansättning i sjöns djupaste delar.  

Ekmanhämtare. Foto: SLU
Ekmanhämtare. Foto: SLU

Frekvens

Undersökningar av bottendjur i Vänern sker vid två stationer: Tärnan och Megrundet. Bottenfaunaprov tas en gång per år i mitten av augusti. Undersökningar av sjöns bottendjur sker samtidigt med provtagningen av vattenkemi. Prover tas från en provtagningsyta som utgörs av området inom 200 m radie från provtagningsstationen. Bottendjuren samlas in med Ekmanhämtare (automatisk utlösning och möjlighet att variera vikter) från 10 stycken provpunkter som fördelas med jämn spridning inom provtagningsytan. Provtagning ska göras på mjukbotten (ackumulationsbotten). Samtliga enskilda
prover från en yta analyseras separat.

Strategi

Undersökning av bottenfauna i Storvänern syftar till att kvalitativt och kvantitativt beskriva status, samt evenetuella förändringar i bottenfaunasamhällets sammansättning i sjöns djupaste delar. Artsammansättningen förändras vid miljöpåverkan, och resultaten kan därför användas för att bedöma sjöekosystemets samlade påverkan från luftföroreningar, utsläpp och markanvändning, samt andra ingrepp eller åtgärder inom avrinningsområdet. Undersökningstypen är speciellt lämplig för att bedöma status och förändringar i sjöars näringsnivå.

Bottenhugg med Ekmanhämtare vid station Tärnan i Vänern. Foto: SLU
Bottenhugg med Ekmanhämtare vid station Tärnan i Vänern. Foto: SLU