Igenväxningen av Vänerns stränder och skär är troligen den miljöförändring som påverkar sjöns hotade arter allra mest.
Vegetationen vid Vänern har förändrats på två sätt:
- Vassen har ökat i utbredning fram till år 1975, för att sedan ha minskat i utbredning.
- Stränder och skär som tidigare varit kala, växer igen av buskar och träd.
Orsaken till förändringarna beror antagligen på flera faktorer som vattenregleringen av Vänern, minskat betestryck, ändrat klimat och ökat kvävenedfall.
Flera negativa konsekvenser
Igenväxningen har flera negativa konsekvenser och påverkar många arter:
- Grunda lekområden för fisk och andra arter har växt igen av vass och buskar då vattenstående blivit lägre, vilket sannolikt påverkat flera fiskarter.
- Öppna sandstränder och strandängar växer igen. Därför försvinner många växter och djur som är beroende av att markerna är öppna.
- Även tidigare kala fågelskär förbuskas och har övergetts av häckande sjöfåglar. Framför allt tärnor och skrattmåsar vill ha fri sikt när de häckar. Idag behöver de flytta längre ut i skärgården för att hitta kala skär. Därför håller innerskärgårdarnas fågelliv på att utarmas.
Stråkvis inventering sedan 2000
Sommaren 2000 började Vänerns vattenvårdsförbund inventera växtligheten längs Vänerns stränder med en metod speciellt framtagen för Vänern. Det är en omfattande igenväxningen med buskar och småträd som nu delvis verkar gå in i en ny fas. Småträd som fått fotfäste på stränderna runt sjön har vuxit upp i nästa storleksklass och etablerar sig som mellanstora träd i strandkanten. Det visar resultaten från nära tjugo års miljöövervakning. Igenväxningen av Vänerns stränder är troligen den miljöförändring som kan komma att påverka Vänerns hotade arter allra mest. Bilden nedan visar ett exempel på hur en tidigare öppen strand har vuxit igen på tolv år.
Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för den biologiska mångfalden samt för friluftslivet och fisket. Öppna stränder och kala skär är en naturlig del av Vänerns miljö och här finns många av Vänerns hotade arter. Dessa miljöer är också betydelsefulla för rekreation, vandring och bad.
Kommuner och ideella krafter röjer stränder och skär
Flera kommuner vid Vänern röjer igenväxta stränder och fågelskär. Vassen klipps vid exempelvis badplatser och i trånga sund. Ideella krafter utför röjningar av fågelskär, för att året därpå få se att sjöfåglarna kommer tillbaka! Ett exempel är Karlstad kommun som arbetat med att öppna upp stränder och skär:
Igenväxta sandstränder öppnas (karlstad.se)
Bakgrund – Vänerns reglering
Innan regleringen av Vänern, som startade på 1930-talet, kunde skillnaden mellan hög och lågvatten vara upp emot två meter. Men efter regleringen låg den årliga variationen på i medel 0,7 meter. Den årliga variationen har stramats åt ytterligare och vattennivån har sänkts efter den kraftiga översvämningen år 2000/2001. I december 2008 kom Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vattenfall fram till en överenskommelse om en förändrad tappningsstrategi för Vänern med syfte att minska risken för översvämningar. Samhällsnyttan med den nya regleringsstrategin bedöms då som mycket stor.
Vänerrådet
Den nya tillfälliga tappningsstrategin infördes utan att konsekvenserna för sjöfart, naturmiljö och friluftsliv analyserats och i början var det tänkt att den bara skulle vara just tillfällig. Men avtalet har förlängts med ett år i taget och har tillämpats ända fram till våren 2020 då Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vattenfall enades om att göra ett tillfälligt avsteg för att inte sänka av sjön för mycket under sommarmånaderna. Detta var ett resultat av arbetet inom Vänerrådet som leds av Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland och som bildades 2018 på initiativ av Vänersamarbetet.
Syftet med Vänerrådet är att få till stånd en säker och naturanpassad tappningsstrategi för Vänern som tar till vara både naturvärden och samhällsintressen. I november 2020 har Vänerrådet gett SMHI i uppdrag att uppdatera och genomföra ytterligare beräkningar av Vänerns vattennivå för att på sikt få fram en säker och naturanpassad tappningsstrategi.