Vänern har påverkats av människor under många århundraden. Industrialisering, jordbruk, sjöfart och vattenkraftsreglering är sådant som ökat belastningen på miljön.
Sjön har haft stor betydelse, både som farled och till försörjning. När befolkningen ökade under 1800-talet växte städerna, mer åkermark odlades upp, fisket blev effektivare, vattenkraftverk byggdes i åar och älvar, vattennivån reglerades och industrier växte fram.
Industrialisering och utsläpp
Industrialiseringen bidrog till ökad belastning på miljön med utsläpp från tätorter och industri. Många massa- och pappersbruk byggdes under 1800-talet och särskilt vid norra Vänern. Pappers- och massafabrikernas utsläpp av fibrer och kvicksilver till Vänern var mycket omfattande.
När det var som värst på 1960- och 1970-talen kunde man exempelvis inte äta gädda från delar av sjön på grund av fiskens höga kvicksilverhalter. Vänern betraktades på den tiden som en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar. Idag finns kostrekommendationer för en del fetare fiskarter.
Vattenkraftverk
Tidigt byggdes vattenkraftverk i vattendragen till Vänern. Kraftverksdammar och regleringar orsakade att många fiskstammar slogs ut. Vattenståndet i Vänern reglerades år 1935.
Utsläpp från avlopp
Vänern har sedan början av 1900-talet varit utsatt för mer omfattande avloppsutsläpp från industrier och städer. I vattnet utanför utsläppskällorna fanns ofta en illaluktande sörja förr.
Vänern blev bättre
År 1969 infördes en miljöskyddslag i Sverige som kom att ha stor betydelse för Vänerns återhämtning. Myndigheter, industrin och allmänheten blev samtidigt mer miljömedvetna. Statsbidrag gavs till miljöåtgärder och ny teknik utvecklades. Dessutom förbjöds kvicksilver. Under 1970-talet förbättrades städernas avloppshantering. Inom industrin genomfördes omfattande utbyggnader av avloppsreningen och tillverkningsprocesserna blev mer miljövänliga.
Efter alla åtgärder blev Vänerns tillstånd så småningom bättre. De stora synliga utsläppen av fibrer och avloppsvatten minskade. Fosforhalterna minskade i Vänern och siktdjupet ökade. Halten av organiskt material i sjön minskade drastiskt och kvicksilverutsläppen har i dag upphört. Ute i sjön kan man idag dricka Vänerns vatten som det är utan rening.
Känslig för miljögifter
Trots att halterna av miljögifter i fisk har minskat, som kvicksilver, DDT och PCB, är halterna fortfarande förhöjda i Vänern och det finns kostrekommendationer för en del fetare fisk. Idag är Vänern näringsfattig. Därför är den mer känslig för miljögifter, jämfört med mer näringsrika sjöar.
De stora punktutsläppen av föroreningar har tack vare omfattande åtgärder minskat kraftigt. De mer diffusa utsläppen är kvar. Det handlar till exempel om läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp på landet, atmosfäriskt nedfall och kemikalieanvändningen i samhället.